Det var en tidig lördags morgon i paris och jag hade inte kunnat somna på grund av våra såkallade grannar. "Jag måste påminna min pappa att klaga inför hyresvärden" tänkte jag för mig själv. Min mamma övergav oss när jag var några månader gammal och min pappa hade aldrig velat prata om det med mig. Jag hörde min pappas klumpiga steg komma emot mitt orenoverade baby-rosa rum. "Shayna" sa han innan hann ens hade öppnat dörren. "Ja, du kan faktiskt komma in pappa" sa jag och log smått för mig själv. Min pappa visste aldrig om det var okej att komma in längre, i fall jag skulle få ett litet utbrott på honom då jag hade otroliga humörssvängningar. Han öppnade försiktigt dörren och tog ett halvt steg in. "Frukosten är klar". "Okej , kommer snart" sa jag bara och han skyndade sig tillbaka till köket. Jag satte mig upp i min gamla för att inte säga slitna säng och såg mig omkring. Tapeten var snart ursliten på flera ställen av väggarna. På mitt lilla skrivbord låg det en hög med ointressanta instuderingsböcker och det låg kläder över hela golvet. Mitt  rum var inte så stort men det var allt jag behövde. Vi hade det inte så bra ställt med ekonomin men bara jag hade någorlunda fina kläder och mat i kylskåpet så räckte det för mig. Det kunde även förklara varför mitt rum var orenoverat sedan jag var fem år. Jag steg ur sängen, gick fram till min spegel och satte sedan upp mitt långa, blonda och oborstade hår i en slarvig knut på mitt huvud. Med endast ett par hotpants och ett vitt linne på mig gick jag ut ur mitt rum och genom den lilla korridor i vår lägenhet. I köket satt pappa med en tidning i ena handen och smörgås i den andra. "Nått nytt" hörde jag mig själv säga. " Va?" sa han och tittade upp från tidningen med höjda ögonbryn. "Något nytt" upprepade jag och pekade på tidningen. "Som vadå?" sa han helt i sin egna lilla värld. Jag lyfte en hand från min högra sida och la långsamt min handlflata mot pannan. "Jag undrar om det har hänt något nytt i vårat härliga paris medan jag sov" sa jag så långsamt som jag kunde för att han skulle fatta poängen. "Nej det tror jag inte, men Elise har ringt och..." han avbröt sig själv för att sedan fortsätta." Hon ville att du skulle möta henne någonstans, jag kommer bara inte ihåg vart." sa han snabbt. "Jag ringer henne sen". svarade jag enkelt och satte mig ner framför honom då han fortsatte att titta i tidningen. Elise var min BFF. Vi gjorde allt tillsammans, och jag älskar henne så mycket som en bästavän gör. Hon var raka motsatsen än mig på utséendet då hon var lång, brunette och brunögd. Men på insidan var vi nästan densamma, energiska, spralliga och omtänksamma. Jag hällde upp en skål med flingor åt upp det snabbt för att sedan kila in på mitt rum och leta efter min telefon. Efter mycket letande bland kläder, smink och böcker hittade jag den tillslut. Jag hade en Iphone 4 på grund av att pappa hade haft dåligt samvete eftersom jag aldrig ber om något som han tycker att jag borde ha. Efter mycket om och men hade han övertalat mig och jag hade fått en 4 istället för 4s eller 5. Jag lät fingrarna stryka över glaset och låste sedan upp den. Jag tog mig in på mina kontakter och fick snabbt fram Elise's nummer och ringde henne. Efter en eller två signaler svarade hon. "Hej, det är Elise" sa hon på prydlig franska. "Shayna här, du ringde?" sa jag och förvånades över hur glad jag var. "Hej, älskling. Jag ville mötas någonstans. Klarar inte av att vara ensam på en lördag". Jag höjde på mina ögonbryn även ifall hon inte kunde se det. "En tidig lördagsmorgon, verkligen, hur lågt kan man sjunka" sa jag och hon skrattade smått, bra hon hade hört ironin i det jag sa. "Jag vet inte riktigt, så lågt som du?". "Ha ha. kul, verkligen". Jag hörde hur hon tog ett andetag och svarade sedan. "Jo men kan vi typ inte gå ut och spela fotboll eller nått?". Spela fotboll en morgon i slutet av maj lät faktiskt ganska lockande. "Sure, ska vi ringa Peder, Giovanni och några till då?". Peder och Giovanni gick på våran skola och vi brukade hänga med dem även på fritiden. De var jämnlånga och var båda mörkblonda, men själv hade jag velat kalla dem för två kinder-ägg även i fall de var blonda. De var två riktiga pajaser.

"Passa bollen nu då!" hörde jag Alexander från det andra laget ropa. En av alla de som hade följt med oss till fotbollsplanen. Just då stod det 5-2 till mitt lag, om det var något jag var bra på så var det fotboll. Själv hade jag gjort två mål även om jag brukar känna mig tryggast på backen. Vi hade spelat ett bra tag då alla velat ta en drickpaus, jag kände verkligen hur varm jag hade blivit och även att jag blivit väldigt torr i min hals. "Asså, jag fattar bara inte" sa Peder. "Vad fattar du inte" frågade jag. Han höjde på ett av sina ögonbryn och gav ifrån sig ett långt "eeeh" innan han tog till orda. "Att jag blev slagen av en tjej i min favorit sport". "Det var ju du som släppte bollen innan jag ens hade hunnit behöva försöka". sa jag skämtsamt. Alla stämde in ett kort varande skratt. Min mobil vibrerade i min jacka och Giovanni var snabb med att plocka fram den ur fickan. "Hallå? Giovanni på Shaynas telefon...". Jag drog snabbt ur min mobil ur hans grepp och ursäktade mig för hans handlande. "Shayna, varför tog Giovanni din mobil för då?" sa min pappa och försökte låta allvarlig. Jag lovar att man kunde höra på flera mils avstånd hur oseriös han egentligen var. "Eh, du vet hur han kan vara, förlåt" jag avbröt mig själv och kollade på mina vänner. De skrattade och var dessutom väldigt svettiga. "Vad var det du ville?" sa jag och log för mig själv. "Jag vill att du kommer hem en stund, vi måste prata" sa han nu stenseriöst. Jag blev lite besviken över att jag behövde gå då efter bara 40 minuters spel då klockan var 13.00 "Okej, jag kommer" sa jag medan jag var påväg mot de andra. "Ses" sa jag och sen klickade jag honom. "Hey guys! Måste hem nu, pappa ringde" sa jag ursäktande. "Okej, ses sen eller?" frågade Elise. "Självklart" sa jag och vi gjorde vårat hemliga handslag. "Au revoir" ropade jag för att säga hejdå en gång till.

Jag steg in genom våran dörrport och tog hissen då vi bodde i en liten trea på trettonde våningen. Utmattat öppnade jag dörren till lägenheten och sa "HEMMA!". "I vardagsrummet" svarade min pappa. Jag drog av mig mina leriga fotbollsskor och tog några steg och var sedan framme i vardagsrummet som satt ihop med köket. I den fula men ack så bekväma soffan satt min pappa och en kvinna jag trodde att jag aldrig sett förut. "Vem är det?" sa jag spydigt för att visa hur oförstående jag var. Hon var blond och blåögd som jag men ändå var det något bekant med henne. "Shayna Danielle Tonia Chantavoine" han avbröt sig själv och tittade sorgset ner i sitt knä när han uttalade mitt fullständiga namn (medan jag själv grimaserade när han sa mitt andra andranamn, jag gillade det inte, låter som tonfisk ju) för att sedan växla blicken mellan kvinnan och mig. "Detta är din mor". sa han snabbt och jag blängde på honom några sekunder för att sedan rusa in till mitt rum. Jag plockade snabbt och smidigt upp min mobil och ringde Elise. "Shayna?" svarade hon med en orolig ton på sin röst. "Elise?". "Ja". Min röst sprack och jag sa förtvivlat "Kan jag sova hos dig inatt?"

___________________________

Så då var det första kapitlet ute och jag är inte alls nöjd men det får duga tog flera timmar att skriva. En helt vanlig morgon och förmiddag i Shaynas liv förutom i slutet :)  Vet att det är jätte tråkigt nu i början men vi får se hur det blir sen... Hoppas att ni gillar det :)

KOMMENTERA!!

 

Manda

17 november 2012 11:56

den var ju as grym jag tycker du ska vara jätte nöjd!!!<3 skriv mer så fort du kan!<3

Emma

17 november 2012 12:00

Tack ska försöka;)♥

 

Matilda

19 november 2012 13:49

Den var jättttttte bra jag tycker att du ska vara hur nöjd som helst!!!!!!!!!!!!!!... skriv mera!!!!!ge inte upp på denna bloggen för du är sååååå begåvad<33333

 

Lisa

19 november 2012 13:51

jag tycker du är en fantastig författar kan knappt vänta för att läsa dom nästa kapitelna!!!!<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som ni vet har jag i princip slutat blogga. MEN! Jag vill att ni ska veta att jag har en ny novellblogg, med JB tema of course. En ny novell jag börjat skriva på.  Anledningen till att jag slutade på denna är för att jag har kört fast rejält! ...

Jag har tänkt att börja namnge mina kapitel från och med nu!? Eller vad tycker ni? Förlåt så sjukt mycket för att det inte kommit upp något kapitel! Hatar mig själv totalt för detta! Har skrivit på det men typ fastnat och jag ber om ursäkt för det!...

Tjenare! Har fått en svenskauppgift i skolan, som handlar om två barn i trettonårsåldern. De kallas för Nicke och Ninna, de blir kompisar och blablabla... Men skulle iaf skriva en fortsättning på berättelsen och jag hade tänkt publicera min här och n...

Heej!! Skulle vara kul att veta bad ni tycker om novellen än så länge!! Om ni vill ha med en av era ideér i ett kapitel eller liknande,, om ni vill kan ni ju alltid kommentera er idé eller skriva en fråga,, OBS! Jag kommer inte publicera dem om ni i...

Yeah! Känns som om jag fått mer och mer skrivlust nu, hoppas att man kan få till ett antal kapitel denna veckan!! Stay tuned! Love u guys!! Snälla, skulle bli överlycklig om jag skulle få fler kommentarer!!!...