biebznoveller

Direktlänk till inlägg 17 november 2012

That Should Be Me. Chapter 2

Av Emma - 17 november 2012 17:00

Previously:

Hon var blond och blåögd som jag men ändå var det något bekant med henne. "Shayna Danielle Tonia Chantavoine" han avbröt sig själv och tittade sorgset ner i sitt knä när han uttalade mitt fullständiga namn (medan jag själv grimaserade när han sa mitt andra andranamn, jag gillade det inte, låter som tonfisk ju) för att sedan växla blicken mellan kvinnan och mig. "Detta är din mor". sa han snabbt och jag blängde på honom några sekunder för att sedan rusa in till mitt rum. Jag plockade snabbt och smidigt upp min mobil och ringde Elise. "Shayna?" svarade hon med en orolig ton på sin röst. "Elise?". "Ja". Min röst sprack och jag sa förtvivlat "Kan jag sova hos dig inatt?"


___________________________



Vägen till Elise var lång och tråkig då man gick förbi alla fina områden som man själv inte hade råd att bo i. Höga byggnader av betong och sten var prydda med dekorationer av alla möjliga slag. Floden var stor och bred där det strömmade vatten under bron där jag gick.  Jag behövde tid att tänka igenom allt detta. Elise visste fortfarande inte anledningen till att jag ringt henne så hastigt och bara sagt några få ord. Min mamma. Hon stack när jag var några månader gammal. Kom tillbaka efter sexton och ett halvt år. Varför? Hon hade kunnat stanna kvar i sin lilla håla där hon suttit och medvetet undvikit mig och mitt liv i hela sexton år, istället för att komma hit igen. Det förstörde ju saker och ting bara. Jag och pappa levde ett hyfsat bra liv i våran lilla och gamla lägenhet i utkanten av paris. "Fan" mumlade jag för mig själv när jag nästan var framme. Jag hade omedvetet råkat gå in i någon där jag gick försjunken i mina tankar. "Ursäkta min klumpighet, jag såg dig inte" sa jag när jag senare tittade upp på personen som jag gått in i. Jag gav från mig ett högt men klingande skratt när jag insåg att det var min självaste pojkvän jag råkat krocka med. Världen var verkligen liten allt. Han kupade sina händer om mina kinder och kysste mig mjukt. "Ursäkten godtagen" sa Christopher och kysste min panna. "Vart är du på väg då?" frågade han och gick hand i hand med mig. "Hem till Elise, trubbel hemma, du vet..." jag avbröt mig själv och tittde ner i marken för att inte visa hur mina ögon tårades. "Vad har hänt, Shay?". "Ännu en fråga" tänkte jag och gav ifrån mig en lång suck. Han lyfte min haka med två fingrar och jag blev tvungen att se honom i ögonen. "Vad?". Jag tog ett djupt andetag och sa sedan "Min mamma har hänt". Jag lät en tår falla ner från min kind och han torkade förskitigt bort den med sin tumme. Han drog in mig i en lång omfamning och viskade att allt skulle ordna sig. Det var just de orden jag hatade mest av allt. Allt ordnar sig. Den största lögnen som kan uttalas. Men istället för att påpeka det inför honom så drog jag mig långsamt ur omfamningen och svarade artigt "Tack, Elise undrar nog vart jag är nu men jag ringer dig, älskar dig". Jag kysste honom snabbt på kinden och med tunga steg gick jag i riktning mot Elise's hus. Jag svängde snabbt in på hennes gata och såg genast henne överdrivet stora och lyxiga hus. Jag älskade att vara hos henne, man kände sig avslappnad där. Inte på grund av huset, det var hennes familj som  var omöjlig att inte tycka om. De kändes som min egna. Hennes storbror Charlie kallade mig för sin lillasyster eftersom det var den relationen jag hade med alla i hennes familj. Elise var inte bara min bästa vän för evigt utan hon var som en syster för mig. Jag vände mig alltid till henne först om något hade hänt. Precis som nu, även om hon inte visste vad som hade hänt ännu. Jag tog några försiktiga steg upp på hennes trappa. Det hade börjat mörkna. Jag kollade på den lilla skylten på dörren. Désaugiers stod det. Hennes efternamn lät så mycket bättre än mitt. Chantavoine. Jag tryckte på den mässingsdekorerade dörrklockan och ett dämpat ljud hördes inne ifrån. Förgäves tittade jag på den perfekt målade ljus-lila-rosa fasaden på huset och letade efter ett enda misstag, men misslyckade självklart. Dörren öppnades och ut tittade Elise's mamma Chayanne. "Shayna, kom in gumman" sa hon medlidande. Elise måste ha berättat att jag skulle sova där och att det var ganska akut. Jag drog snabbt av mig skorna och gick in. Chayanne ställde sig vid botten av den elganta trappan och ropade "ELISE! Shayna är här!". Ner för trappan rusade en orolig men ändå glad Elise. Orolig för vad jag skulle berätta, men glad för att jag var där. Hon gav mig en hastig blick som för att jag skulle följa med henne upp till hennes rum där vi kunde prata ostört.

 

 

"Och det är därför jag ringde dig så plötsligt" sa jag när jag hade berättat vad som hade hänt. Hon kom fram till mig och skulle precis ge mig en tröstande kram innan jag hejdade henne. "Snälla, säg inte att allt kommer att ordna sig" sa jag lessamt. "Nejdå, alla tonårstjejer vet att det är olämpligt att säga något sådant vid dessa tillfällen, så därför säger jag att jag älskar dig och att jag finns här för dig..." sa hon menande och jag log tacksamt. Typiskt Elise, hon visste precis vad som kunde få mig att le. "Vad skulle du säga om vi sticker och köper en massa godis och dricka som vi sen kan trycka i oss framför en film?" sa hon och jag blev genast gladare av hennes ordval. "Det var sjukt längesen jag såg The Notebook" sa jag och log brett. Hon besvarade mitt léende med ett minst lika brett. Hon hade satt på sin dator och loggat in på spotify. "Men först måste vi bara släppa loss till Olly Murs" sa hon och flinade.



Morgonen därpå vaknade jag efter en god natts sömn och bestämde mig för att väcka Elise. Jag lutade mig med ansiktet närmare hennes öra och blåste lite löst i det. Hon fnittrade till.  Jag blåste lite starkare och hon skrek till. "Scchh!" sa jag och satte mitt högra pekfinger framför min mun. Hon försökte att se sur ut men misslyckades totalt. Jag skrattade och tog fram min mobil. Jag låste upp den och möttes av 7 missade samtal och 20 meddelanden av pappa. Suck. Jag ville inte prata med någon av mina föräldrar just nu. Jag behövde tid, dock visste jag inte hur mycket.


 


Justins perspektiv

Jag följde tillbaka några fans på twitter innan jag snabbt loggade ut och låste min Iphone 5. Jag satt i mitt privatjet på väg mot Paris. Jag älskade den staden, den såkallade kärlekens stad. Jag hade aldrig trott att musiken skulle ta mig såhär långt. Det fanns inte på världskartan helt enkelt. Att åka runt i världen och besöka olika platser var bara en bonus, det var inte det viktiga. Att göra det jag älskar; stå i rampljuset framför tusentals fans och göra folk glada var det viktigaste för mig. Men det saknades något i mitt liv. Jag är inte den personen som ber efter mycket, vill jag ha något fixar jag det själv. Men det var inte något som någonsin kunde köpas, det visste jag. Man behövde bara rätt tillfälle.


  

_____________________________________

 

Andra kapitlet;) Inte nöjd och förlåt jag vet att det är jättetråkigt,, men måste alltid ha de där tråkiga delarna i början:( SORRY♥


Kommentera!!!

 
 
Ingen bild

Manda

17 november 2012 20:20

gud!!! grymt bra!!! snälla meeer!!!<3<3<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Emma - 4 maj 2013 23:57

Som ni vet har jag i princip slutat blogga. MEN! Jag vill att ni ska veta att jag har en ny novellblogg, med JB tema of course. En ny novell jag börjat skriva på.  Anledningen till att jag slutade på denna är för att jag har kört fast rejält! ...

Av Emma - 16 februari 2013 01:01


Jag har tänkt att börja namnge mina kapitel från och med nu!? Eller vad tycker ni? Förlåt så sjukt mycket för att det inte kommit upp något kapitel! Hatar mig själv totalt för detta! Har skrivit på det men typ fastnat och jag ber om ursäkt för det!...

Av Emma - 4 februari 2013 19:37

Tjenare! Har fått en svenskauppgift i skolan, som handlar om två barn i trettonårsåldern. De kallas för Nicke och Ninna, de blir kompisar och blablabla... Men skulle iaf skriva en fortsättning på berättelsen och jag hade tänkt publicera min här och n...

!!!

Av Emma - 24 januari 2013 22:19

Heej!! Skulle vara kul att veta bad ni tycker om novellen än så länge!! Om ni vill ha med en av era ideér i ett kapitel eller liknande,, om ni vill kan ni ju alltid kommentera er idé eller skriva en fråga,, OBS! Jag kommer inte publicera dem om ni i...

Av Emma - 14 januari 2013 19:25

Yeah! Känns som om jag fått mer och mer skrivlust nu, hoppas att man kan få till ett antal kapitel denna veckan!! Stay tuned! Love u guys!! Snälla, skulle bli överlycklig om jag skulle få fler kommentarer!!!...

Sök i bloggen

Presentation


Hej och välkomna till min nya novellblogg!
Novellen som jag skriver på har precis börjat och den heter That Should Be Me. Det kommer nog komma upp förmodligen ett till två kapitel per vecka eller mer;)
ENJOY

Fråga mig

0 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Gästboken!


Ovido - Quiz & Flashcards